Hultsfred

Har tillbringat hela helgen i Hultsfred. Leo fyller snart år och vi firade genom att åka till Leos Lekland i Kalmar. Det var ett roligt ställe. Mormor spelade lufthockey med Leo, vi lekte i bollhav, åkte rutchkana, hoppade i uppblåst borg och åkte kana i densamma. Mormor var inte så nöjd att Lotta åkte, hon var rädd att det skumpade för mycket för bebisen i magen. Det kommer en lillasyster eller lillebror till Leo och Lucas i Januari. Allt flyter på väl och det är skönt.

På söndagen ringde Fredriks föräldrar och sa att Tyson var dålig. Han åkte ner och det visade sig att det behövdes en liten tur till veterinären. Tyson hade fått något fel på sin lillhjärna och det fanns inte mycket att göra. Han fick somna in med Lotta och Fredrik hos sig.
Det är alltid tråkigt när det sker, han var 14 år så ingen unghund längre men ändå. Det är alltid en sorg och lite jobbigt att behöva göra det. Men han har inte haft ont i leder utan varit frisk hela tiden och det får man vara tacksam för. Lille Tyson som drog oss i pulka ner för backen på Trädgårdsgatan i Floby.

Digitala foton

Det är bra med digitalkamera, man slipper vänta så länge på att få se hur bilderna blir. Men samtidigt missar man spänningen med att hämta ut bilderna från en rulle och se om det var över hälften denna gången som blev bra. Hur många gånger har det inte hänt att man tänkt att JA! nu blev det en bra bild och så visar det sig att solen blänker i linsen och man ser ingenting av motivet.
Vi har inte framkallat en enda papperskopia sedan 2006. Det är ett tag sedan, det kommer bli en stooooor och dyyyyyyr räkning den dagen jag gör slag i saken. Det är lite kul att ha foton i en pärm som man kan bläddra i och berätta till.
Men vi fick en digital fotoram av Lotta, den kommer bli toppen när allt blir klart i renoveringen. Där kan vi lägga in precis allt, morfar, huset i Floby, när vi själva var små, kort från England, Emmie i alla möjliga storlekar, Calle och Lisa lika så.

Här har vi nästan alla barnen i familjen samlade. Det är bara kusinerna David och Erik som fattas. Det är från sommaren 2009 när vi firade Emmies 5:årsdag, visst är de fina.

Helg mitt i livet

En vanlig helg mellan 2 arbetsveckor. Strålande sol ute hela helgen och det underlättar. Jag bävar för den mörka långa vintern. Det är inte roligt.
I lördags tänkte vi utnyttja det fina vädret med lite båtåkande uppe i Karlsborg. Ingegerd har haft sin båt i sedan i juni men den har inte blivit använd. Typiskt nog så startade inte motorn. Det var inte kul. Vi funderar på att kanske ha en lite mindre båt med motor så att man kan komma ut till lite fina öar och gå intill varsom helst. Vår segelbåt är inte så lätt att hantera, grannarna har med sig tält och sover över på öar i Stråken. Det vore också trevligt.

Idag söndag har Eddie och Calle spelat match uppe på Strömsborg. Vartofta SK oldboys mot ett blandat lag med ungdomar. Det innebär att de inte spelade i samma lag. De yngre vann med 5-3. Båda var nöjda när de kom hem.

Minnen

Idag är det den 2 september. Det innebär att det är nästan på dagen 1 år sedan vi åkte till England. Iband kan minnet av vissa moment man ofta genomförde slå till som en rent fysisk längtan. Exempelvis att runda hörnet på huset, gå upp för trappan och låsa upp dörren. Gå ner mot beachen tillsammans med Emmie och Eddie. Vilken lycka att vi fick den möjligheten.

Eddie verkar nöjd med sin siutation nu. Ombyte och nytt är inte dumt för att känna nystart (en vecka i Bohuslän gör inte saken sämre :-)). Och jag då?? Tja... jag trivs med grunderna, stället och att träffa på Emmie under dagarna. Men..... Vad vill jag med resten av mitt liv? 25 år till med detta??? Kan jag något annat?? Vad vill jag ha ut av arbetet?? Pengar till att kunna leva?? Ständigt dessa frågor.